Vad är virus?

Virus är smittämnen som kan orsaka sjukdomar av varierande svårighetsgrad. De sprids genom aerosoler, droppar, vid sex, genom kontaminerade livsmedel eller genom smetinfektion. Eftersom virus bara är mellan 20 och 300 nanometer stora kan de inte upptäckas i ett vanligt ljusmikroskop. Ett elektronmikroskop är absolut nödvändigt för identifiering. Till skillnad från bakterier är virus inga levande organismer. Virus består inte av en egen cell och har inte heller någon egen energiproduktion eller proteinsyntes. Virus är snarare beroende av så kallade värdceller. Det är levande celler hos djur, växter eller människor som viruset tränger in i. Om de inte hittar en värdcell dör de förr eller senare. I likhet med bakterier kan virus också anta många olika former. Ibland kan de ha en lång svans som grodyngel eller ha ett runt eller stavformat utseende.

Hur är virus uppbyggda?

Virus är ganska enkla. De har en eller flera molekyler. Vissa virus har dessutom ett proteinhölje:

  • Genom: innehåller virusets genetiska material. Beroende på dess sockerkomponenter kan detta byggas som deoxiribonukleinsyra (DNA) eller ribonukleinsyra (RNA). Läkare skiljer därför DNA-virus som adenovirus, herpes- eller smittkoppsvirus från RNA-virus, som inkluderar HI-virus, korona, influensa, hepatit eller mässlingsvirus.
  • Kapsid: Detta är vad proteinhöljet runt virusgenomet kallas. Tillsammans kallas de nukleokapsid.
  • Hölje: Vissa typer av virus har fortfarande ett yttre hölje, som består av ett dubbelskikt av lipider. De kan bestå av speciella receptorproteiner som kallas spikes, vilka hjälper viruset att fästa vid en värdcell.

 

De så kallade viroiderna hör förmodligen till dem som är enklast uppbyggda. De har bara ett genom, dvs. en ringformad RNA-molekyl.

Orsakar alla virus sjukdomar?

Många virus förekommer i vår naturliga miljö. Det är dock inte alla virus som automatiskt infekterar människor eller nödvändigtvis orsakar sjukdomar. Ofta förhindrar det mänskliga immunförsvaret att virus överhuvudtaget kommer in i kroppen. Ändå finns det allvarliga infektioner som utlöses av virus. Förutom förkylning omfattar dessa förkylningssår, gastrointestinala infektioner och HIV / AIDS. De typiska barnsjukdomarna mässling, röda hund och vattkoppor utlöses också av virus.

Hur sprids ett virus?

Virus behöver värdceller för att föröka sig, vilket till exempel kan vara röda eller vita blodkroppar, men också lever- eller muskelceller. För att göra detta tar de sig in i vår kropp och börjar föröka sig inuti de mänskliga cellerna. För att göra detta fäster viruset sig vid värdcellen och låter den producera de respektive byggstenar som behövs för reproduktionen. Detta beror på att när virusets genetiska material frigörs tvingas värdcellen att reproducera viruspartiklar och därmed hjälpa viruset att spridas. När värdcellen har slutfört sin uppgift dör den och släpper ut virusen, som i sin tur söker sig till nya värdceller. Virusens livscykel är uppbyggd på följande sätt:

  • Dockning (adsorption) till en värdcell: Viruset binder till ytproteinerna i cellmembranet.
  • Penetration in i värdcellen: Detta sker genom fusion eller endocytos.
  • Frisättning av det virala genomet (uncoating) inuti värdcellen: Den virala nukleinsyran frigörs från proteinhöljet och det virala höljet, om sådant finns.
  • Förökning (replikation) av de nödvändiga virala byggstenarna: Virusets genetiska material replikeras och läses av.
  • Montering av nya virus: Viruset förpackas i ett proteinhölje.
  • Utsläpp av de nya virusen efter att värdcellen har dött: I vissa arter av höljeförsedda virus sker detta genom att värdcellen spricker.

Hur snabbt sprids virus?

Läkare kallar tidsperioden från början av uncoating-fasen tills de första nya virusen dyker upp i värdcellen för en eklips. Denna fas varar olika länge beroende på vilken typ av virus det rör sig om. Medan den kan vara cirka 30 timmar för adenovirus, kan denna fas vara åtta till tio timmar för retrovirus och cirka fem timmar för herpesvirus.

Hur behandlas virusrelaterade sjukdomar?

Vilken typ av virusbehandling som används beror helt på det aktuella viruset, dess svårighetsgrad och infektionsförloppet. Till skillnad från bakterier kan virus inte enkelt behandlas med läkemedel. I synnerhet är användningen av antibiotika ineffektiv för virussjukdomar. Om en läkare ändå ordinerar antibiotika beror det vanligtvis på att en bakteriell infektion också kan utvecklas som ett resultat av virusinfektionen. Detta ska behandlas eller förebyggas med antibiotika. Förutom att förskriva antibiotika är det dock också möjligt att förskriva antivirala läkemedel, så kallade antiviraler. Dessa är dock endast effektiva mot enskilda typer av virus. I vissa fall kan antivirala läkemedel hämma spridningen, dvs. reproduktionen av virus, men inte döda dem.

Förutom antivirala medel finns det också så kallade interferoner. Dessa är kroppens egna budbärarsubstanser. De produceras av många kroppsceller som svar på en virusinfektion. Eftersom de har en antiviral effekt spelar de en viktig roll i kroppens immunförsvar. För att kunna behandla framför allt patienter med nedsatt immunförsvar finns nu även konstgjorda interferonpreparat tillgängliga. Dessa kan användas som läkemedel mot vissa virus, t.ex. kroniska förlopp av hepatit B och C och/eller mot genitala vårtor.

Virusvarianter

För att säkerställa sin överlevnad agerar virus mycket flexibelt. Till exempel förändras influensaviruset (influensavirus) ständigt för att lättare kunna tränga in i den mänskliga organismen förbi kroppens eget försvar. Det så kallade influensavaccinet skyddar därför bara under ett år, eftersom influensaviruset redan har förändrats igen i och med nästa influensavåg. Därför måste vaccinet varje år anpassas till egenskaperna hos de nya virusmutanterna.

Hur skiljer sig virus från bakterier?

Både virus och bakterier är smittsamma patogener. De skiljer sig dock från varandra på följande sätt:

  • Nukleinsyra: Medan bakteriers genom alltid består av DNA, kan virusens genom bestå av RNA eller, mer sällan, DNA.
  • Cellplasma (cytoplasma): Medan bakterier, i likhet med mänskliga celler och djurceller, består av en cell med cytoplasma inuti, har virus inget jämförbart.
  • Reproduktion: Medan nästan alla bakterier har en egen ämnesomsättning och självständig cellreproduktion, är virus beroende av värdceller för att spridas.