Vad är ett adenom?

Ett adenom är en godartad tillväxt som dock kan utvecklas till cancer. Termen "adenom" kommer från det gamla grekiska ordet "körtel" (aden) och delen av ordet -ma, som betyder "tumör" eller "utgjutning". Följaktligen uppstår ett adenom också från det översta cellagret i körtelvävnad (benign epitelial neoplasi), till exempel i sköldkörteln, men kan i princip drabba vilket organ som helst. Oftast bildas dock ett adenom från slemhinnan i mag-tarmkanalen och uppträder till exempel i form av polyper. Om flera adenom förekommer kallar läkare det för adenomatos.

Vilka former av adenom finns det och vilka symtom kan de orsaka?

Läkare skiljer mellan följande adenom, som också kan orsaka olika symtom beroende på var de utvecklas:

• Adenom i mag-tarmkanalen: uppträder som en inre utbuktning i tarmen. Adenom i mag-tarmkanalen kan bli en elakartad tumör.
• Symptom: blod i avföringen.

• Adenom i tonsillerna: detta påverkar främst polyperna, även kallade polyper.
• Symtom: Andningssvårigheter; ökad känslighet för infektioner i hals, näsa och öron
• Hypofysadenom: godartad tumör som utvecklas från vävnaden i adenohypofysen och är relativt vanlig i form av prolaktinom. Ett hypofysadenom kan leda till överproduktion av ett eller flera hormoner i den främre hypofysloben.
• Symtom: beror på vilka hormoner som utsöndras för mycket. Hos kvinnor kan ett prolaktinom t.ex. orsaka menstruationsrubbningar, sterilitet, brösttillväxt och/eller mjölkflöde. Hos män märks ett prolaktinom ofta genom sexuellt ointresse och ganska sällan genom bröstförstoring och/eller bröstsmärta.

• Renalt adenom: detta är den allmänna termen för godartade epiteliala tumörer i njuren som producerar hormoner. De skiljer sig från malignt njurcellscancer.
• Symtom: kan visa sig i olika former beroende på hormonproduktionen

• Sköldkörteladenom: hör till de vanligaste tumörerna i sköldkörteln och drabbar i genomsnitt kvinnor oftare än män. Sköldkörteladenom är en neoplasi i follikelepitelet där överskott av hormoner kan produceras.
• Symtom: Hjärtklappning, skakningar, svettningar, oönskad viktnedgång, matbegär

• Adenom i prostatan (även kallat godartad prostatahyperplasi BPH): förekommer ofta hos män över 50 år. Adenom i prostatan gör att prostatan förstoras och trycker ihop urinröret.
• Symtom: täta urinträngningar, fördröjd urinering, kvarstående urinkänsla

• Adenom i äggstockarna: beroende på storlek avlägsnas adenomet genom laparoskopi eller kirurgiskt avlägsnande av den drabbade äggstocken. I regel avlägsnas även äggledaren från 40 års ålder och, efter klimakteriet, livmodern samt äggstockarna och båda äggledarna.
• Symtom: uppträder först när äggstocksadenomet tränger undan andra organ på grund av sin storlek och kan visa sig i form av en mättnadskänsla, avföringsstörningar i tarmar och blåsa samt smärta i nedre delen av ryggen eller buken. Om adenomet producerar hormoner kan blödningar också förekomma utanför menstruationen.

• Hepatocellulärt adenom: kan uppstå hos kvinnor på grund av långvarig användning av orala preventivmedel om det finns en genetisk predisposition för det. Ett hepatocellulärt adenom omges av en yttre kapsel, utvecklas enskilt eller i grupper, vanligtvis i leverns högra lob, och kan växa till flera centimeters storlek.
• Symtom: svår buksmärta på grund av nekros eller blödning i adenomet; en tiondel av blödningarna kan vara livshotande

• Adenom i bröstvårtan: är en godartad tumör som uppstår i området kring bröstvårtan(mammilla ). Ett nippeladenom är vanligtvis makroskopiskt utbuktande.
• Symtom: reagerar smärtsamt på tryck och tenderar att blöda lätt vid beröring.

• Fibroadenom: är den vanligaste typen av godartad brösttumör, som främst uppträder mellan 20 och 40 års ålder och nästan aldrig degenererar.
• Symtom: Ett fibroadenom kan kännas i bröstet som en klump, kan flyttas och är lätt att skilja från den omgivande bröstvävnaden.

Hur diagnostiseras ett adenom?

Beroende på typ av sjukdom kan ett adenom diagnostiseras under en rutinmässig eller tidig diagnostisk undersökning. Detta inkluderar till exempel adenom i mag-tarmkanalen, som upptäcks genom en koloskopi och efterföljande mikroskopisk undersökning. Diagnosen fibroadenom, å andra sidan, ställs genom en ultraljudsundersökning (sonografi) eller en punktering.

Om ett adenom också producerar hormoner, som hypofysadenom, kan dessa påvisas genom ett blodprov och tumören kan sedan sökas med hjälp av datortomografi (CT) eller magnetisk resonanstomografi (MRI). Om det finns misstanke om att tumören producerar tillväxthormoner måste även ett provokationstest utföras (glukosbelastningstest).

Hur behandlas ett adenom?

Beroende på adenomets form och de symtom det orsakar kan kirurgi användas vid behov. Detta är till exempel fallet med njuradenom eller svalgmandlar som uppträder i tidig barndom. Det är möjligt att ta bort svalgmandlarna genom adenotomi eller kirurgiskt med hjälp av laser eller en skrapkniv. Ett sköldkörteladenom avlägsnas också vanligtvis kirurgiskt eller förstörs genom radiojodbehandling.

Under alla omständigheter syftar behandlingen av ett adenom alltid till att fullständigt avlägsna tumören. När det gäller tumörer som producerar tillväxthormon kan detta också göras med medicinering. Det är också möjligt att ta läkemedel för att minska tumörens storlek före operationen om adenomet fortfarande är för stort eller om det är svårt att separera det från den omgivande vävnaden. Om varken kirurgi eller läkemedelsbehandling är möjlig kan även strålbehandling övervägas.