Vad är Bacillus anthracis?

Bacillus anthracis är en bakterie som orsakar mjältbrand. Bakterien tillhör gruppen grampositiva bakterier och är en medlem av Bacillaceae-bakterierna. Med en omkrets på ca 1 x 4 mikrometer är mjältbrandspatogenen en relativt stor, aerob, orörlig stavformad bakterie och överförs huvudsakligen genom sina terminala sporer.

Vem upptäckte Bacillus anthracis-patogenen?

Bacillus anthracis-patogenen upptäcktes av Aloys Pollender 1849. Pollender var den förste som identifierade mjältbrandsstavar i blodet från infekterade djur. Det var inte förrän 1876 som Robert Koch lyckades föröka patogenen som den första bacillkulturen och identifiera dess betydelse för överföring och utveckling av mjältbrand. Koch kunde också påvisa mjältbrandspatogenens sporer. Louis Pasteur utvecklade det första vaccinet mot mjältbrand 1881 och testade det i ett storskaligt experiment på får. Det var inte förrän 2002 som genomet hos Bacillus anthracis-patogenen kunde sekvensbestämmas fullständigt.

Mjältbrand som biovapen

Under andra världskriget släpptes bomber fyllda med Bacillus anthracis-patogenen på Gruinard Island i Skottland. De aerosoler som frigjordes gjorde att sporerna kunde spridas, varpå försöksdjuren på ön dog av mjältbrand. Sporerna kunde fortfarande spåras flera årtionden senare, och därför var man tvungen att genomföra en omfattande dekontaminering av platsen.

Efter andra världskriget undertecknade flera stater, däribland Ryssland, den så kallade konventionen om biologiska vapen. Detta hindrade dock inte Ryssland, eller dåvarande Sovjetunionen, från att fullfölja ett program för forskning om biologiska vapen. Vid en olycka i Sverdlovsk 1979 frigjordes sporpulver av vapenkvalitet, vilket ledde till att dussintals människor dog. Olyckan mörkades tills patologer kunde bevisa att patogenen inte var av naturligt ursprung. Först 1992 tog den dåvarande ryske presidenten Boris Jeltsin officiellt ställning till händelsen och lovade att stoppa alla aktiva biologiska vapenprogram.

När det gäller en eventuell internationell terroristattack har pressrapporterna om detta hopat sig sedan slutet av 1990-talet. år 2001 dog fem personer till följd av en serie attacker i Förenta staterna. De hade kommit i kontakt med brev som innehöll mjältbrandssporer.

Hur överförs patogenen Bacillus anthracis?

I sporform kan Bacillus anthracis-patogenen finnas kvar i jorden i årtionden. Så snart växtätande däggdjur som får, nötkreatur eller grisar får i sig patogenen via fodret förökar den sig i djurets organism och leder till dess död. Även i djurets kadaver kan Bacillus anthracis-patogenen fortsätta att föröka sig och återgår till sporstadiet så snart förökningssituationen blir ogynnsam. För att undvika överföring av mjältbrandspatogenen får kadaver som infekterats med Bacillus anthracis-patogener därför inte grävas ned utan måste av smittoskäl förbrännas obligatoriskt, eftersom det nu är känt att sporerna själva kan leva vidare under lång tid i pälsen och/eller på huden på djuren.

Vem hotas särskilt av patogenen Bacillus anthracis?

Mjältbrandsepidemier är nästan alltid förknippade med bearbetning av animaliska produkter eller djurhållning. Garvare, pälshandlare, men även mjölkare och veterinärer hör därför till de yrkesgrupper som riskerar att smittas av Bacillus anthracis-patogenen. Mjältbrand är därför en erkänd yrkessjukdom bland slaktare, jordbrukare och veterinärer. Mjältbrand överförs vanligtvis inte från person till person.

Hur yttrar sig en mjältbrandsinfektion?

Läkare skiljer mellan följande typer av mjältbrand, enligt vilka de möjliga tecknen på sjukdom skiljer sig åt:

• Lungmjältbrand:utvecklas efter inandning av sporinnehållande damm och/eller aerosoler och ger upphov till bronkopneumoni inom några dagar. Detta yttrar sig i hög feber, blodig hosta och hypoxi (syrebrist i kroppen). Bronkopneumoni är dödlig efter 2 till 3 dagar.
• Kutan mjältbrand:utvecklas efter direkt hudkontakt med infekterat material. Kutan mjältbrand yttrar sig genom att en papel bildas och därefter ett sår, som kännetecknas av en svart sårskorpa.
• Intestinal mjältbrand:utvecklas genom konsumtion av rått kött från infekterade djur och förekommer ganska sällan.
• Mjältbrandssepsis:har olika kliniska presentationer av mjältbrandsjukdom och är vanligtvis dödlig på grund av komplikationer via blodomloppet.

Hur diagnostiseras mjältbrand?

Vid misstanke om mjältbrand testas patienten för förekomst av patogenen Bacillus anthracis med hjälp av TSB-buljong. Patogenen är grampositiv i gramfärgningen. Karakteristiskt för Bacillus anthracis är dess oregelbundna kanter på kolonierna. Dessa kan se ut som medusaliknande utväxter.

Är mjältbrandsinfektion i allmänhet dödlig för människor?

För att bli infekterad med mjältbrand krävs en stor mängd sporer. Dessutom kan sjukdomen behandlas relativt väl och framgångsrikt med penicillin. Dessutom kan man ge ciprofloxacin, erytromycin eller tetracykliner. Som med andra patogener finns det emellertid också en risk att bakterien kan modifieras genetiskt, vilket gör den potentiellt farligare.

Enligt § 7 i smittskyddslagen måste en akut infektion med mjältbrand rapporteras i Tyskland. Här gäller anmälningsplikten i första hand laboratorier. I Schweiz finns det en skyldighet att rapportera en mjältbrandsinfektion enligt Epidemic Law.

Hur kan en infektion förebyggas?

En mjältbrandsinfektion kan förebyggas genom att ta tetracykliner och ciprofloxacin. Dessa tas i 60 dagar. Dessutom kan antitoxiner, till exempel i form av monoklonala antikroppar, förskrivas. Ett vaccin för mjältbrandsprofylax har nu godkänts och rekommenderas framför allt för högriskgrupper och i endemiska områden.