Vad är Bartonella?
Bartonella är namnet på ett släkte av bakterier. De flesta av dessa är parasitiska bakterier, dvs. de som finns i en värdcell (dvs. intracellulära). I regel fungerar endotelceller eller erytrocyter, dvs. röda blodkroppar, som värdceller. Bartonella kan överföras av ett antal insekter och orsaka olika infektionssjukdomar hos människor eller andra ryggradsdjur. Hos människor samlas dessa olika sjukdomsformer under namnet Bartonellos. Bartonella har fått sitt namn efter den peruanske mikrobiologen Alberto Leonardo Barton.
Vad kännetecknar Bartonella-bakterier?
Bartonella förekommer i tråd-, stav- eller droppform och har en storlek på mellan 0,5 och 0,6 x 1,0 mikrometer. Bartonella tillhör de gramnegativa bakterierna och är inte obligat intracellulära. Detta innebär att de även lever utanför celler, dvs. de kan odlas på t.ex. odlingsmedium. För detta krävs dock hemin, en serie komplexa föreningar som består av järnjon och kloridjon.
Vilka infektioner kan orsakas av Bartonella?
Personer med ett försvagat immunförsvar tenderar att oftare få Bartonellainfektioner (bartonellos). Detta gäller särskilt barn och äldre personer. Bartonella, som vanligtvis överförs av insekter, kan orsaka olika sällsynta sjukdomar, t.ex. följande:
- Bartonella alsatica: kan orsaka endokardit.
- Bartonellabacilliformis: kan orsaka den så kallade Carrion-sjukan, dvs. Oroya-feber och Verruga peruana.
- Bartonella clarridgeiae: kan vara den utlösande faktorn för den så kallade kattklösarsjukan.
- Bartonellaelizabethae: kan orsaka endokardit.
- Bartonellagrahamii: kan orsaka lymfadenopati eller retinit.
- Bartonellahenselae: kan orsaka så kallad cat scratch disease, bacillär angiomatos, bacillär pelios, bakteriemi eller endokardit.
- Bartonellakoehlerae: kan vara den utlösande faktorn för endokardit.
- Bartonellaquintana: kan orsaka femdagarsfeber, bacillär angiomatos, kronisk bakteriemi eller endokardit.
- Bartonella rochalimae: kan orsaka bakteriemi, feber eller splenomegali.
- Bartonella tamiae: kan utlösa bakteriemi, feber, myalgi eller exantem.
- Bartonellavinsonii arupensis: kan orsaka endokardit eller febersjukdom.
- Bartonellavinsonii berkhoffii: kan orsaka endokardit.
- Bartonella washoensis: kan utlösa myokardit eller meningit.
Hur kan man bli smittad med Bartonella?
Bartonellabakterier överförs till människor via en vektor. Detta är möjligt på följande sätt:
- främst genom loppor och/eller klädlöss,
- genom sandflugor,
- genom kontakt med loppinfekterade djur, t.ex. genom djurbett eller rivsår,
- genom fästingar,
- genom nålstick.
Vilka symtom orsakas av Bartonella?
En Bartonella-infektion kan utlösa olika sjukdomar och symtom. När det gäller den så kallade kattsjukan, , som kan överföras genom loppbett, kattbett eller rivsår från katt, bildas efter ungefär en vecka en papel på smittstället, som i det fortsatta förloppet utvecklas till en pustel. Personer med nedsatt immunförsvar kan utveckla feber och/eller en sällsynt ögonsjukdom och/eller infektion i ben, lever eller mjälte.
Enligt färska fallrapporter från en forskargrupp som undersöker PCR och DNA-sekvensering, kan olika Bartonella-patogener leda till kronisk intravaskulär infektion, som kan pågå i månader till år. Det är också möjligt att neuropsykiatriska symtom utvecklas (Balakrishnan et al. 2016).
Vilka komplikationer kan uppstå till följd av en Bartonella-infektion?
En Bartonella-infektion kan leda till följande komplikationer:
- Inflammation i hjärtats inre slemhinna (endokardit),
- infektiös kärlsjukdom (basilär angiomatos),
- Retinit,
- Epilepsi,
- aseptisk meningit,
- Förstoring eller svullnad av lever och mjälte (hepatosplenomegali),
- Tonsillit,
- Arterit i hjärnan,
- Inflammation i hjärnvävnaden (encefalit)
Hur diagnostiseras en Bartonella-infektion?
En Bartonella kan diagnostiseras antingen genom direkt patogenpåvisning eller genom indirekt patogenpåvisning. För direkt detektion krävs en blododling, som dock har nackdelen att den är positiv i endast 25 procent av alla fall, även med ett så kallat specialförfarande . Direkt detektion kan dock också uppnås genom ett PCR-test eller en cellulär fettsyraprofil. Indirekt påvisande av patogener sker däremot genom serologisk påvisande med hjälp av immunofluorescens. I regel visar serologiska tester en hög IgG-titer mot Bartonella. Det är dock endast möjligt att påvisa genusspecifika antikroppar på . Differentiering mellan de olika Bartonella-patogenerna är inte möjlig.
Hur behandlas en Bartonella-infektion?
Hos friska människor med ett intakt immunförsvar går även akuta sjukdomar över av sig själva med tiden och kräver vanligtvis inte antibiotikabehandling. Detta är t.ex. fallet vid en okomplicerad infektion med Bartonella henselae. Hittills finns det inga medicinska studier som visar att tillägg av antibiotika skulle förkorta sjukdomens varaktighet.
Om det däremot rör sig om en komplicerad Bartonella-infektion som t.ex. involverar det centrala nervsystemet, bör antibiotika förskrivas. Enligt gällande riktlinjer rekommenderas en behandlingstid på mellan minst fyra och sex veckor. Hos personer med nedsatt immunförsvar kan lokal applicering av smärtstillande läkemedel (analgetika) och lokal värme användas som tillägg . Dessutom kan antiinflammatoriska läkemedel användas. Kortison, dvs. de s.k. steroiderna, bör dock undvikas eftersom de kan främja bildandet av fistlar.