Vad är bencancer?

Bencancer är en elakartad bentumör som påverkar människans benvävnad, degenererar cellerna och förstör den omgivande friska vävnaden. Läkarna skiljer mellan de tre vanligaste formerna av bencancer, osteosarkom, kondrosarkom och Ewings sarkom. Cancercellerna kan spridas till andra organ via lymfsystemet eller blodomloppet och bilda metastaser där. Ju tidigare bencancer upptäcks, desto bättre är chanserna att bli botad.

De vanligaste typerna av bencancer

Läkare skiljer mellan följande tre typer av malign bencancer, som är de vanligaste:

• osteosarkom: uppstår i benet (främst de långa benen i överarmarna eller låren) och är vanligare än genomsnittet hos manliga ungdomar mellan 10 och 20 år.
• ewings sarkom: uppstår i benmärgen (främst i skaftet på det långa benet i bäckenbenet eller benet) och är lika vanligt hos pojkar och flickor och uppstår främst mellan 10 och 15 års ålder.
• kondrosarkom: förekommer i brosket (främst i bäckenet, låret eller axelregionen) och är särskilt vanligt hos vuxna mellan 30 och 50 år.

Det finns också så kallad primär skelettcancer. Detta är en ganska sällsynt typ av cancer som utvecklas direkt i benvävnaden. Endast cirka 700 patienter diagnostiseras med primär bencancer i Tyskland varje år, vilket motsvarar cirka en procent av alla maligna cancerformer.

Benmetastaser är däremot vanligare. Detta inkluderar tumörsjukdomar som har utvecklats från andra cancerfoci i kroppen, vilket är anledningen till att det också kallas sekundär bencancer. Dessa tumörer omfattar främst lung-, bröst-, prostata-, njur- och sköldkörtelcancer som metastaserar till benen. Sekundär skelettcancer utvecklas vanligtvis under flera år och uppträder främst under andra halvan av livet.

Hur utvecklas bencancer?

De exakta orsakerna till bencancer är fortfarande okända för läkare. Det faktum att malign bencancer är särskilt vanligt i barndomen och/eller under puberteten förklaras av tillväxtrelaterade och hormonella faktorer. Dessa kan också spela en roll i utvecklingen av bencancer. Dessutom finns det följande riskfaktorer som kan leda till att bencancer utvecklas:

• en genetisk disposition,
• en historia av Pagets sjukdom i benen,
• strålbehandling eller kemoterapi som var nödvändig på grund av en annan cancer,
• ett retinoblastom (näthinnetumör) ökar risken för en bentumör avsevärt

Vilka är symtomen på skelettcancer?

Bencancer visar sig vanligtvis genom följande ganska ospecifika symtom, som kan variera kraftigt beroende på typ av tumör, tumörstorlek och tumörens placering:

• Smärta i det drabbade området där bencancern har bildats,
• Svullnad i huden, som kan åtföljas av smärta vid rörelse.

Patienter som lider av osteosarkom klagar ofta över smärtsamma svullnader, som till och med kan påverka rörligheten i de drabbade extremiteterna. Eftersom benet förlorar sin styrka på grund av den maligna tumören, kan även en normal belastning leda till en benfraktur. Patienter bör därför få sådana spontana benbrott, som inträffar utan någon större yttre kraft, medicinskt klarlagda.

Om det däremot rör sig om Ewings sarkom kan smärta och svullnad uppstå i det drabbade området, liksom en stark sjukdomskänsla, som kan åtföljas av feber. Dessa symtom kan likna inflammation i benmärgen. Kondrosarkom, å andra sidan, är mer benägna att gå obemärkt förbi och orsakar knappast några symtom.

Hur diagnostiseras bencancer?

Vid misstanke om bencancer kommer läkaren först att ta patientens sjukdomshistoria och sedan genomföra en röntgenundersökning. Om den första misstanken sedan bekräftas beställs ytterligare bilddiagnostiska förfaranden som MRT (magnetisk resonanstomografi) och/eller CT (datortomografi). Om läkaren också misstänker att tumören redan har spridit sig till andra delar av kroppen kan en scintigrafi, ett bildgivande förfarande inom nukleärmedicin, också utföras. Ett blodprov kan också ge information om huruvida vissa enzymer är förhöjda. Detta är särskilt fallet med osteosarkom eller Ewings sarkom.

För att slutligen bekräfta diagnosen måste en biopsi tas för att avgöra om bentumören är godartad eller elakartad. För att göra detta tas ett vävnadsprov från benet med en nål och undersöks i laboratoriet.

Hur behandlas bencancer?

Bencancer behandlas beroende på typ av tumör, dess storlek och spridning. I allmänhet har onkologen följande behandlingsalternativ till sitt förfogande:

• Kirurgi: hela bendelar och, under vissa omständigheter, den omgivande vävnaden avlägsnas och stabiliseras med hjälp av främmande material som skruvar och plattor. I sällsynta fall kan det också bli nödvändigt med amputation.
• Kemoterapi: kan användas i kombination med t.ex. kirurgi och syftar vanligtvis till att minska tumörens storlek så att den kan avlägsnas kirurgiskt.
• Strålning: är en viktig del av behandlingen av Ewings sarkom.

Vad är prognosen för bencancer?

Möjligheterna att bota bencancer beror på tumörtyp, tumörens storlek och spridning samt i vilket stadium den befinner sig. Även efter en framgångsrik behandling kan man dock aldrig helt utesluta att tumören inte bildas igen (återfall). Som med andra typer av cancer ökar chanserna att bli botad beroende på hur tidigt cancern diagnostiserades och behandlades. Om osteosarkom diagnostiseras tillräckligt tidigt är chanserna till bot goda. Om osteosarkomet ännu inte har metastaserat är chansen att överleva fem år efter diagnosen över 60 procent. Om det däremot redan har bildats metastaser är prognosen betydligt sämre. Detsamma gäller för Ewings sarkom. Vid denna typ av skelettcancer är dock chansen att överleva fem år efter diagnos lägre än vid osteosarkom. Kondrosarkom, å andra sidan, har en särskilt dålig prognos. Chansen att överleva fem år efter diagnos är mindre än 50 procent.