Bukspottkörtelcancer - en av de dödligaste cancerformerna

Bukspottkörtelcancer, eller i dagligt tal pankreascancer, anses vara en av de dödligaste cancerformerna, och detta trots att sjukdomen är mycket ovanligare än andra cancerformer. Statistiskt sett överlever endast 7 till 8 procent av de drabbade de första fem åren efter att ha fått diagnosen. Det beror främst på att cancern ofta diagnostiseras alldeles för sent, att metastaser redan har bildats och att nya tumörer ofta uppstår även efter framgångsrik behandling. Men läkarna är hoppfulla om att pankreascancer snart kommer att bli mer behandlingsbar.

Det knepiga med cancer i bukspottkörteln

Bukspottkörteln är en av de största körtlarna i människokroppen och producerar viktiga enzymer och hormoner. Den ansvarar också för matsmältning och ämnesomsättning. Både män och kvinnor kan få bukspottkörtelcancer. Män diagnostiseras med bukspottkörtelcancer vid en genomsnittsålder på 72 år, medan genomsnittsåldern för kvinnor är cirka 75 år. Det är förmodligen sant för båda könen att det vanligtvis inte finns några symptom i förväg. Endast vissa patienter kan utveckla gulsot om tumören trycker på gallgången. Men de flesta patienter som klagar över smärtor i övre delen av buken eller ryggen vänder sig förmodligen först till en ortoped eller allmänläkare, vilket är anledningen till att bukspottkörtelcancer ofta diagnostiseras alldeles för sent. Om andra ospecifika symptom som illamående, kräkningar eller viktminskning också förekommer, har tumören förmodligen redan utvecklats så långt att bukspottkörteln inte längre producerar tillräckligt med insulin och diabetes mellitus ofta redan har utvecklats. Eftersom det även för pankreascancer gäller att ju tidigare diagnosen ställs, desto bättre, är en sen diagnos förmodligen den största faran med denna typ av cancer. Till skillnad från andra typer av cancer finns det för närvarande inget tillförlitligt test för tidig upptäckt av bukspottkörtelcancer.

Chans till bot genom kirurgi

För de flesta cancerformer, inklusive bukspottkörtelcancer, är kirurgi ett av de viktigaste behandlingsalternativen. Det är dock bara hos ungefär en av fem patienter som tumören upptäcks tillräckligt tidigt för att kunna opereras. När det gäller bukspottkörtelcancer är detta endast möjligt om tumören sitter i bukspottkörtelns huvud. I så fall kan den högra delen av bukspottkörteln, tillsammans med gallblåsan, och en del av gallgången tillsammans med tolvfingertarmen avlägsnas. En operation är dock inte tillräckligt. Eftersom bukspottkörtelcancer ofta återkommer efter operationen måste patienten genomgå kemoterapi för att döda de kvarvarande cancercellerna.

Förbättrad kemoterapi

Fram till nu har kemoterapi med läkemedlet gemcitabin varit standardbehandling. Men sedan en kanadensisk forskargrupp 2018 presenterade en studie med en kombination av fyra läkemedel kan överlevnadschanserna för patienter som lider av bukspottkörtelcancer förbättras avsevärt. Läkarnas mål är nu att med hjälp av kemoterapi minska tumörens storlek hos patienter som egentligen inte är kandidater för kirurgi, för att på så sätt göra cancern operabel.

Stora framsteg inom kirurgin

Patienter som har bukspottkörtelcancer bör definitivt opereras på ett särskilt center där sådana komplexa ingrepp är standard. Vissa kirurgiska centra använder nu till och med modern robotteknik. Fördelen med detta är att hela bukhålan inte behöver skäras upp, utan att man istället använder en titthålsteknik. På så sätt förkortas inte bara operationens längd, utan även sjukhusvistelsen. Detta skapar goda förutsättningar för patienter att påbörja kemoterapi i ett så stabilt tillstånd som möjligt.