Vad är vit hudcancer?

Vit eller ljus hudcancer är den vanligaste typen av hudcancer. Vit hudcancer delas in i basalcellscancer (basalcellskarcinom) och spinaliom (skivepitelcancer), den så kallade prickcancern, där basalcellscancer förekommer mycket oftare.

Båda typerna av cancer växer ganska långsamt och bildar sällan metastaser.

Hur utvecklas basalcellscancer?

Basalcellscancer utvecklas från hårsäckarnas rothöljen och cellerna i det nedersta lagret av epidermis (basalcellslagret). Även om mellan 70 och 80 procent av alla basalcellscancer främst förekommer i huvud- och halsområdet, kan det i princip utvecklas över hela kroppen. Särskilt drabbade är de delar av huden som utsätts för mycket sol, såsom läpp, näsa eller panna. Men basalcellscancer bildas också ofta på halsen och händerna. Det är mindre vanligt på benen. Basalcellscancer drabbar kvinnor och män ungefär lika ofta. Många patienter utvecklar denna cancer runt 60 års ålder, även om den också kan uppstå i yngre ålder.

Hur kan basalcellscancer förebyggas?

Hudcancer orsakas vanligtvis av intensiv UV-strålning. För att förhindra basalcellscancer bör huden täckas med rätt UV-skydd innan man solar och lämpliga kläder bör bäras. Dessutom bör man undvika direkt solljus, särskilt mitt på dagen under sommaren, samt regelbundna besök i ett solarium. Dessa försiktighetsåtgärder rekommenderas särskilt för personer med ljus hudtyp, eftersom de har en ökad risk att utveckla hudcancer.

Vilka är symtomen på basalcellscancer?

Basalcellscancer kan till en början se ut som en vaxartad, hudfärgad till rödaktig knöltumör med en ofta pärlemorskimrande kant (nodulär basalcellscancer). Det är inte heller ovanligt att nodulärt basalcellscancer blöder då och då. Förutom nodulär basalcellscancer finns det andra undertyper. Vissa av dem kan se ut som ärrvävnad eller vara röda eller mörkt pigmenterade.

Hur behandlas basalcellscancer?

Läkaren kommer att försöka ta bort basalcellscancern helt, inklusive höljet. Om tumören är för stor eller har vuxit för djupt in i vävnaden är kirurgi vanligtvis inte möjligt. I så fall används andra behandlingsalternativ, t.ex. strålbehandling eller kryoterapi. Det senare innebär att tumören fryses med flytande kväve. Det är emellertid också möjligt att behandla tumören med den aktiva substansen Imiquimod, en så kallad immunmodulator, som ska stimulera immunsystemet att bekämpa tumörcellerna. Denna utvärtes behandling med en kräm utförs främst om det rör sig om en stor, ytlig basalcellscancer. Dessutom är en speciell ljusbehandling (fotodynamisk terapi) också möjlig. I detta fall görs tumören först ljuskänslig med en speciell kräm och bestrålas sedan med intensivt ljus.

Hur ser prognosen ut för basalcellscancer?

Eftersom basalcellscancer sällan bildar metastaser, kallas denna cancer också semi-malign av läkare. Om basalcellscancer diagnostiseras tidigt kan den botas i cirka 95 procent av alla fall. Ett fullständigt kirurgiskt avlägsnande av tumören är alltid den mest lovande behandlingsmetoden. Men även efter en framgångsrik behandling bör patienten gå på regelbundna uppföljningsundersökningar, eftersom ungefär fyra av tio drabbade personer utvecklar basalcellscancer igen efter de första tre åren efter diagnosen. Endast cirka en av 1 000 patienter dör av basalcellscancer.

Hur utvecklas ett spinaliom?

Spinaliom, den så kallade taggcellscancern, är den näst vanligaste formen av vit hudcancer efter basalcellscancer. Män drabbas i genomsnitt något oftare av spinaliom än kvinnor. Personer i 70-årsåldern löper särskilt stor risk att drabbas. Ett spinaliom är en skivepitelcancer. Det utvecklas från skivepitelcellerna (keratinocyter), de viktiga strukturgivande cellerna i överhuden, och växer ganska aggressivt. Om ett spinaliom inte behandlas förstör det med tiden även den omgivande friska hudvävnaden och tenderar i ett avancerat stadium även att metastasera till andra delar av kroppen. Därför är det extra viktigt med tidig behandling.

Vilka riskfaktorer kan utlösa spinaliom?

I likhet med basalcellscancer kan spinaliom också orsakas av intensiv UV-strålning. Dessutom anses vissa toxiner som arsenik, tjära eller sot också vara riskfaktorer för spinaliom. Eftersom särskilt tungan och munnen skadas av kronisk alkohol- och tobakskonsumtion kan spinaliom också spridas här.

Vilka är symtomen på spinaliom?

Ett spinaliom visar sig vanligtvis genom att det ser rött och fjälligt ut, vilket vanligtvis kan åtföljas av en brun-gulaktig hudförändring. Hos vissa patienter kan ett spinaliom också vara ett sår med sårskorpa eller krustor som ibland blöder. I likhet med basalcellscancer bildas spinaliom också på hudområden som utsätts för intensiv UV-strålning, såsom pannan, näsan, öronen, nacken eller handryggen.

Hur behandlas spinaliom?

Vid spinaliom kommer läkaren också att försöka ta bort tumören helt genom operation. Om detta inte är möjligt på grund av tumörens storlek eller cancerns stadium kan andra behandlingsformer användas. Dessa omfattar kryoterapi (frysning av tumörcellerna) eller lokal kemoterapi, strålbehandling eller immunterapi.

Vad är prognosen för spinaliom?

Om spinaliomet inte är större än en centimeter när det diagnostiseras och ännu inte har spridit sig till andra delar av kroppen, har patienten nästan 100 procents chans att bli helt botad. Om spinaliomet däremot redan har metastaserat försämras prognosen. Om det dessutom förekommer immunosuppression, dvs. om patientens immunförsvar är nedsatt t.ex. på grund av en HIV-infektion, utvecklas cancern ännu mer aggressivt. I genomsnitt dör mellan 40 och 50 av 1 000 patienter av spinaliom.