Vad är cancer i svart hud?

Malignt melanom kallas också i dagligt tal för svart hudcancer. Det är en elakartad tumör som huvudsakligen drabbar huden. Förekomsten av svart hudcancer ökar varje år eftersom införandet av screening för hudcancer har gjort det möjligt att diagnostisera sjukdomen mycket tidigare. Cirka två tredjedelar av alla melanom kan upptäckas tidigt och avlägsnas kirurgiskt. Patienten har då goda utsikter att bli botad. I allmänhet är 5-årsöverlevnaden för kvinnor 93 procent, medan den är 91 procent för män.

I genomsnitt får kvinnor diagnosen malignt melanom vid 67 års ålder, medan män drabbas oftare än genomsnittet vid cirka 60 års ålder. Svart hudcancer är den femte vanligaste tumörtypen hos män och den fjärde vanligaste hos kvinnor. Om svart hudcancer upptäcks tidigt kan den avlägsnas kirurgiskt.

Vilka faktorer orsakar svart hudcancer?

Svart hudcancer orsakas av de pigmentbildande hudcellerna (melanocyter) eller slemhinnan. Framför allt spelar stark och återkommande UV-strålning, särskilt i barndomen och tonåren, en roll i detta. Ökade pigmentfläckar kan utvecklas även utan solbränna, vilket är anledningen till att regelbunden solning, till exempel frekventa besök på solarier, ökar risken för hudcancer med minst 75 procent. Andra faktorer som ökar sannolikheten för hudcancer är:

  • hundratals eller fler födelsemärken som ser normala ut,
  • fem eller fler märkbara födelsemärken med femtio eller fler födelsemärken som ser normala ut (atypiskt nevussyndrom),
  • fem eller fler synliga födelsemärken och minst två förstagradssläktingar som redan har haft svart hudcancer.


Dessutom är den genetiska predispositionen för utveckling av malignt melanom inte obetydlig. Särskilt personer med ljus hud (hudtyp I och II), rödaktigt eller blont hår, fräknar och solbränna, samt släktingar som redan har haft svart hudcancer, har upp till 120 gånger högre risk att utveckla denna typ av cancer.

Hur yttrar sig svart hudcancer?

De olika formerna av svart hudcancer skiljer sig från varandra till det yttre. I de flesta fall visar sig dock svart hudcancer som en mörk eller svart fläck. I vissa fall kan det också vara en fläck med olika nyanser av grått till blått, som kan vara antingen platt, upphöjd eller nodulär. Medan vissa melanom inte orsakar något större obehag, kan andra melanom orsaka klåda eller blödningar. Ett slemhinnemelanom kan göra sig påmint genom blödningar från näsan. I vilket fall som helst bör iögonfallande hudförändringar utredas av en hudläkare.

Vilka typer av malignt melanom finns det?

  • Ytligt spridande melanom: är med 60 procent det vanligast förekommande maligna melanomet, som främst förekommer på rygg, bröst, armar och ben. Det sprider sig under en längre tid innan det sedan växer relativt snabbt in på djupet.
  • Nodulärt melanom: drabbar endast cirka 5 procent av alla maligna melanom och kännetecknas av sina bruna till blåsvarta knölar, som ibland kan få en röd nyans, alltid är släta och vårtlika eller uppbrutna (ulcererade) och blöder lätt och omedelbart växer snabbt på djupet. De förekommer främst på rygg, bröst, armar eller ben.
  • Lentigo maligna melanom: växer vanligtvis långsamt under flera år, särskilt på områden som ofta utsätts för ljus, t.ex. huvudet. De kännetecknas av en ljus till mörkbrun eller vit till blågrå färg och ett platt utseende. De är särskilt vanliga hos äldre personer.
  • Acralt lentiginöst melanom: är det mest sällsynta, förekommer i cirka 4 procent av fallen, och finns främst på "acras", dvs. fingrarna och tårna, men även på fotsulorna, handflatorna och nagelbädden.
  • Slemhinnemelanom: förekommer mycket sällan i slemhinnorna och kan drabba slemhinnorna i mun och könsorgan, men även i bihålorna. Denna typ av malignt melanom har en ganska dålig prognos.

Hur diagnostiseras cancer i svart hud?

Först kommer läkaren att fråga om det finns några märkbara hudförändringar eller fall av hudcancer i din släktkrets. Därefter undersöks huden noggrant för att upptäcka fläckar och andra avvikelser. Vid misstänkta hudområden används reflektionsljusmikroskopi. Då hålls ett kraftigt förstorat förstoringsglas inklusive en lampa mot hudytan, vilket gör det möjligt att upptäcka tumörer i ett tidigt skede. För att bekräfta diagnosen tar läkaren vävnad och analyserar den i mikroskop (biopsi). Om tumören har en tjocklek på 1 mm ökar sannolikheten för att även de närliggande lymfkörtlarna är drabbade. Därför bör även dessa undersökas i mikroskop (biopsi av portvaktslymfkörteln).

Hur behandlas svart hudcancer?

Om svart hudcancer diagnostiseras tidigt kommer läkaren vanligtvis att försöka ta bort den helt genom operation. Detta beror bland annat på tumörens tjocklek, dvs. i vilket stadium cancern befinner sig. I synnerhet melanom som har vuxit tunt på hudytan har störst chans att bli helt botade genom operation. Om tumören däremot redan har trängt in i det andra hudlagret (dermis) ökar sannolikheten för metastaser. Om tumören redan har spridit sig i kroppen är behandlingen svårare. I detta fall minskar också patientens chans att bli frisk. Medicinen har dock utvecklats avsevärt i detta avseende under de senaste åren. För att förstöra de enskilda tumörceller som redan har spridit sig i kroppen används stödjande, så kallade adjuvanta behandlingsalternativ. Adjuvanta terapier används också för att avsevärt minska risken för återfall.

Adjuvanta terapier inkluderar strålbehandling och/eller medicinering. Vilken terapi som används i varje enskilt fall beror bland annat på eventuella biverkningar, men också på om mutationer har hittats i tumören.