Herpesvirusen är en mycket välkänd familj av virus.

Alla känner till det klassiska munsåret, eller sjukdomen vattkoppor, som främst drabbar barn, och dess följdsjukdom, bältros.

Det humana cytomegaloviruset (humant herpesvirus 5) hör också till herpesvirusen.
Det är ett höljeförsett, dubbelsträngat DNA-virus som har en typisk, mycket stor cellkärna.

Membranhöljet hos humant herpesvirus 5 är extremt känsligt, vilket är anledningen till att viruset bara har en mycket kort överlevnadstid utanför en värd. I allmänhet har viruset ett mycket smalt värdspektrum och är mycket känsligt för olika lösningsmedel och syror.

Viruset har också en mycket långsam reproduktionscykel, men när det väl dyker upp i kroppen försvinner det aldrig helt, precis som alla andra herpesvirus.

Förlopp och konsekvenser av en infektion med ett humant cytomegalovirus:

Om du blir infekterad med humant herpesvirus 5 kommer du att drabbas av cytomegali som ett resultat. Efter infektion uppträder de första symtomen efter en inkubationsperiod på cirka fyra till sex veckor.

Hos friska och immunkompetenta personer har 99 % av fallen ett mycket milt förlopp med få eller inga symtom. Symtom som vanligtvis kan förekomma är långvarig feber (kroppstemperaturen är kraftigt förhöjd i flera veckor) och förhöjda levervärden.

Vid ett milt förlopp, vilket inträffar i nästan alla fall, behövs ingen antiviral medicinering. Om komplikationer uppstår, t.ex. trombocytopeni (brist på blodplättar i blodet), myokardit (inflammation i hjärtmuskeln) eller lunginflammation (inflammation i lungorna), blir behandling absolut nödvändig. Allvarliga komplikationer är dock osannolika hos immunkompetenta individer och är mer sannolika hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Konsekvenser av infektion hos patienter med nedsatt immunförsvar:

Även om viruset är ofarligt för immunkompetenta personer kan det utvecklas farligt hos immunkomprometterade patienter.

Om immunsystemet inte har styrkan att bekämpa viruset kan det humana herpesvirus 5 föröka sig obehindrat och orsaka allvarliga skador. En ny infektion, men även en reaktivering av viruset, kan därmed bli extremt farlig.

Akuta, men även kroniska inflammationer kan utvecklas i tjocktarmen, ofta i samband med diarré. Diarrén gör att kroppen förlorar mycket vätska och dessutom tar upp för lite näringsämnen, vilket ytterligare försvagar immunförsvaret.

Patienter som genomgår en njurtransplantation kan också drabbas av allvarliga konsekvenser om det humana herpesvirus 5 reaktiveras. Viruset angriper transplantatet, vilket kan leda till en betydande försämring av funktionen; i värsta fall kan patienten till och med förlora donatororganet.

AIDS är en av de mest kända sjukdomarna som angriper det mänskliga immunsystemet. Om sjukdomen bryter ut uppstår immunosuppression, vilket gör patienten extremt mottaglig för sjukdomar. Även en förkylning kan ha många gånger större effekt på en frisk person på grund av det försvagade immunsystemet.

På samma sätt är en infektion med humant herpesvirus 5 extremt farlig för AIDS-patienter. Om en infektion inträffar måste patienten få en mycket aktiv antigenmedicinering, annars kommer viruset att attackera näthinnan. Om det humana herpesvirus 5 kan föröka sig obehindrat, sätter det sig i näthinnan och förstör den, vilket leder till blindhet hos patienten. Om infektionen förblir obehandlad hos en AIDS-patient finns det en 30-procentig risk för en näthinneinfektion.

Infektion med humant herpesvirus 5 under graviditet:

Om infektionen inträffar före graviditeten har antikroppar redan bildats i blodet, så det finns ingen risk för barnet. Men om den första infektionen inträffar under graviditeten kan detta få allvarliga konsekvenser för barnet, särskilt om det inträffar under första trimestern.

Om mamman blir infekterad under de första månaderna av graviditeten är risken 20 procent att infektionen överförs till barnet. Särskilt under den första trimestern är fostret extremt känsligt, vilket kan leda till sekundära skador om fostret infekteras. Om barnet smittas i livmodern finns det 50 % risk för bestående sekundära skador.
Hörselnedsättning har visat sig vara en särskilt vanlig följdsjukdom, men även mikrocefali, tillväxthämning och mental retardation samt neurologiska sena effekter.

Om mamman smittas under graviditetens sista trimester är risken extremt hög att även barnet smittas (80 %). Eftersom fostret (särskilt hjärnan) redan är mycket utvecklat vid denna tidpunkt är konsekvenserna inte lika drastiska som under den första trimestern. Hittills har man inte hittat någon sjukdom som är kopplad till en infektion vid denna tidpunkt.


Varför hör humant herpesvirus 5 till onkovirusen?

Hos friska människor orsakar viruset normalt inga problem, men personer med nedsatt immunförsvar kan drabbas av sekundära sjukdomar, inklusive kronisk hepatit, som kan leda till levercancer.


Överföring av humant herpesvirus 5:

Viruset överförs via blod, saliv, urin och spermieutsöndring.

Det bör dock noteras att ett herpesvirus endast kan överföras när det är aktivt, dvs. direkt efter den första infektionen, eller under reaktivering. Under vilofaserna "sover" viruset och det finns därför ingen risk för infektion.

Eftersom viruset bara har en mycket kort överlevnadsperiod utan värd krävs direktkontakt för infektion. Viruset överförs via saliv, t.ex. vid en kyss, eller vid samlag via spermiernas sekret. Infektion via blodet är sällsynt, men också möjlig.

Även om viruset har en mycket kort livslängd utanför värden, och möjligheten till infektion också är mycket tydligt definierad, är infektionsgraden mycket hög (mellan 30% och 90%).

Anledningen till detta är det oftast asymtomatiska förloppet. Om en infektion är klart synlig kan man själv vidta åtgärder och andra kan också skydda sig mot infektionen. Om en infektion inte är synlig överför man viruset utan att vara medveten om kontaminering.

Vilka skyddsåtgärder kan jag vidta?

I det nuvarande forskningsläget finns det fortfarande inget vaccin mot viruset, och det är också svårt att skydda sig mot infektion, eftersom sjukdomen vanligtvis orsakar inga eller mycket få symtom. Om du arbetar i en högriskyrkesgrupp (inom det medicinska området) bör du se till att du inte kommer i direkt kontakt med kroppsvätskor om du är gravid.