Vad är påssjuka?

Påssjuka är en infektionssjukdom som orsakas av påssjukeviruset och är också känd som getpest. Viruset finns uteslutande hos människor. Karakteristiskt för påssjuka är svullnad och inflammation i parotidkörtlarna. Viruset är spritt över hela världen, kan förekomma i alla åldrar och är närvarande året runt. Tack vare skyddande vaccinationer mot påssjuka har förekomsten av sjukdomen i Tyskland minskat enormt.

Hur överförs påssjuka?

Viruset överförs från person till person via droppinfektion. Detta innebär att när en person pratar, hostar eller nyser sprids små droppar genom luften och inandas av en frisk person. Påssjuka kan också smitta genom direktkontakt, t.ex. när man kysser varandra. Smitta genom smetinfektion, t.ex. genom att dela glas eller tallrikar, är något mindre vanligt.

När bryter påssjuka ut och hur länge anses människor vara smittsamma?

Inkubationstiden är vanligtvis cirka 16 till 18 dagar. En period på 12 till 25 dagar är dock också möjlig. Du anses vara smittsam så tidigt som en vecka före och cirka nio dagar efter att svullnaden i parotis börjar. Risken är högst efter cirka två till fyra dagar efter sjukdomsdebuten. Det spelar ingen roll om det inte finns några symtom eller endast milda symtom.

Vilka är symtomen på påssjuka?

Inte alla infekterade personer visar symtom. Hos ungefär 4 av tio personer förlöper infektionen med påssjuka helt utan symtom. I synnerhet barn under 5 år visar bara symtom på en normal förkylning, om några alls. I vissa andra fall uppträder betydligt fler symtom:

  • Aptitlöshet,
  • Svullnad i öronspottkörtlarna,
  • Svullnad i kindområdet,
  • Svullnad i halsområdet.

 
Dessa symtom försvinner dock vanligtvis efter tre till åtta dagar.

Svullnaden i körtlarna orsakar ofta smärta och många drabbade upplever också öronsmärta på grund av trycket mot hörselgången. Att öppna munnen och till och med att tugga kan orsaka smärta. I särskilt svåra och smärtsamma fall är det lämpligt att patienten endast äter flytande eller mycket mjuk mat som gröt, soppor eller puréer. Hos många drabbade svullnar även de närliggande lymfkörtlarna.

Hur diagnostiseras påssjuka?

Normalt känner en läkare igen påssjuka omedelbart på grund av symtomen. Särskilt den karakteristiska svullnaden av öronspottkörtlarna lämnar vanligtvis inget tvivel om att det är en infektion med påssjukeviruset. Men eftersom sjukdomen påssjuka har blivit mycket sällsyntare, åtminstone i Tyskland, beställs ofta en laboratorieundersökning för absolut säkerhet. Undersökningen är särskilt viktig om den drabbade personen har vaccinerats mot påssjuka. Ett blodprov kan upptäcka speciella antikroppar mot viruset. Om det finns en akut infektion med påssjuka hittas vanligtvis specifika IgM-antikroppar. De kan påvisas de första dagarna efter sjukdomsdebuten och nivån kan till och med vara förhöjd några veckor efter sjukdomsdebuten.

Om en person har vaccinerats kan dock testet för IgM ge ett falskt positivt resultat. I dessa fall används ytterligare detektion av viruset. För detta ändamål undersöks en halspinne eller urinen för virusets genetiska material.

Hur behandlas påssjuka?

För närvarande finns det ingen antiviral behandling för påssjuka. Sjukdomen behandlas vanligtvis symtomatiskt med smärtstillande och febernedsättande läkemedel. Om patienten har feber bör han eller hon dricka tillräckligt med vätska och hålla sig sängliggande. I vissa fall kan påssjuka leda till komplikationer som testikelinflammation. I detta fall gäller även sängläge och att testikeln höjs upp och kyls ned. I mycket allvarliga fall kan en läkare ordinera antiinflammatorisk medicin. Om pankreatit utvecklas som ett resultat av påssjuka-infektionen måste den drabbade personen behandlas på sjukhus. I vissa fall är artificiell utfodring nödvändig, åtminstone tillfälligt. Behandling på sjukhus är också nödvändig i det sällsynta fallet av hjärnhinneinflammation.

Vad är prognosen för påssjuka?

Prognosen för påssjuka är i regel god. För det mesta är infektionen mild och ofarlig, särskilt hos barn. Komplikationer och sena effekter ökar dock med åldern. Till exempel kan påssjukerelaterad inflammation i testiklarna minska fertiliteten. Endast i sällsynta fall blir pojkar eller män helt infertila efteråt. Cirka 4 % av de drabbade upplever dövhet i området för höga toner. Detta är vanligtvis övergående, men hos en av 20 000 personer som infekterats med påssjuka kommer dövheten att kvarstå livet ut. Hjärninflammation orsakad av påssjuka är sällan dödlig. Påssjukeencefalit dödar cirka 1,5 % av de drabbade.

Hur kan du skydda dig mot påssjuka?

Det bästa skyddet mot påssjuka är och förblir vaccination. Det rekommenderas under barndomen och bör genomföras med totalt tre vaccinationsdoser. Om du glömmer eller missar en vaccination är det viktigt att du tar den så snart som möjligt före din 18-årsdag. Vaccinationen är inte bara avsedd att skydda en själv mot påssjuka, utan också att förhindra att andra får påssjuka.

Finns det någon skyldighet att anmäla påssjuka?

Påssjuka har varit anmälningspliktig i Tyskland sedan 2013. Vid misstänkt sjukdom, bevisad sjukdom eller dödsfall i samband med påssjuka måste läkare göra en anmälan till folkhälsomyndigheten och uppge namnet på den person som drabbats. Om den drabbade personen går på eller arbetar i en kommunal inrättning, t.ex. en förskola eller skola, måste ledningen för dessa informeras av dem själva eller, när det gäller barn, av föräldrarna. Ledningen för inrättningen måste sedan vidarebefordra en motsvarande anmälan till hälsomyndigheten. När patienten återigen får besöka eller arbeta på en sådan institution avgörs i slutändan av hälsovårdsmyndigheten.