Väte har många fördelar för vår hälsa. Dessa fördelar beror främst på vätgasens antioxidativa egenskaper.

En antioxidant är ett ämne som hämmar oxidationen av andra molekyler. Vid syreomsättning kan fria syreradikaler bildas. Dessa kan stjäla elektroner från andra molekyler och på så sätt skada dem. Fria syreradikaler eller reaktiva syreföreningar anses vara skadliga eftersom de kan förstöra viktiga komponenter i vår kropp, t.ex. DNA, lipider och proteiner. De kan framför allt skada mitokondrierna och störa deras funktion att förse kroppen med energi.

Normalt elimineras de syreföreningar som bildas vid fysiologisk syreomsättning av kroppens eget redoxsystem. Om antalet fria radikaler är högt kan det leda till många sjukdomar, t.ex. metaboliska sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, neurodegenerativa sjukdomar och degenerativa sjukdomar i allmänhet. Därför används antioxidanter som kan neutralisera dessa fria radikaler allt oftare för att förebygga sjukdomar, bibehålla hälsan och även i kosmetika för att bibehålla ett ungt utseende. Det är här vätgas kommer in i bilden.

Det finns olika antioxidanter som finns i vår mat och i kosttillskott. De kan dock innehålla ämnen som kan bli skadliga när de metaboliseras. I kliniska studier har forskare funnit att vitaminintag kan öka dödligheten. Intag av vitaminer som E-vitamin och A-vitamin i särskilda doser minskar inte bara de reaktiva oxidativa ämnena, utan påverkar även de viktiga molekyler som används vid cellsignalering.

Hur fungerar väte som antioxidant?

Väte är en tvåatomig molekyl som förekommer naturligt som en gas, och det är det vanligaste grundämnet i våra kroppar. Under lång tid ansåg forskarna att vätgas var fysiologiskt inert, men det har sedan dess uppmärksammats som en antioxidant. Det finns många vetenskapliga studier som har genomförts för att testa dess förmåga, effektivitet och säkerhet. Vi har sammanställt några av dessa studier.

år 2007 visade Oshawa et al från Japan att väte minskar oxidativ stress genom att selektivt fånga upp de mest giftiga fria radikalerna, t.ex. hydroxylgruppen (OḢ) och peroxynitrit (ONOO-). Det neutraliserar selektivt dessa ämnen och säkerställer att normal cellsignalering och andra viktiga metaboliska processer inte störs.

Ny forskning har visat att vätgas kan förändra genuttrycket. Som en del av denna effekt kan det öka nivåerna av antioxidanter, såsom glutation, och antioxidativa enzymer i cellerna. Glutation är förmodligen en av de mest potenta direkta antioxidanterna i cellerna. Den antioxidativa effekten anses därför vara en indirekt effekt av väte. Den kan modulera transkriptionen genom viktiga mediatorer som Nrf2. Nrf2 eller Nuclear factor (erythroid-derived 2)- like 2 är viktigt för att starta molekylära processer för att bekämpa reaktiva syreföreningar.

Enkelt uttryckt innebär detta att om man tar antioxidanter utifrån i vissa mängder, så verkar de bara direkt och förstör de fria radikalerna. Det aktiverar inte kroppens naturliga bekämpningsmekanismer som väte gör, men kan hämma de naturliga nedbrytningsvägarna för fria radikaler.

Väte har också god biotillgänglighet.

När nyttiga ämnen intas, oavsett på vilket sätt, måste de nå den plats där syrefria radikaler bildas. Normalt bildas dessa syrefria radikaler inuti cellen, i en organell som kallas mitokondrier. De flesta externt tillförda antioxidanter har svårt att ta sig dit, och även om de gör det är det bara en liten del av antioxidanten som kommer dit.

Detta gäller särskilt om man ser till vad kroppen tillåter att passera genom blod-hjärnbarriären. Väte kan däremot ta sig över denna barriär. Det kan diffundera lätt och nå cellorganeller som mitokondrierna med god penetration, vilket gör det mycket effektivt. Detta beror på att väte är den minsta och lättaste antioxidant som finns.

C-vitamin väger ca 88 gånger mer än vad väte väger. Icke-polära och neutrala molekyler tenderar att lättare ta sig in i cellerna och har därför god biotillgänglighet. Väte kan lätt tränga igenom cellmembran eftersom det är icke-polärt. Väte har den högsta diffusionshastigheten bland gaser, vilket gör det till en av de mest effektiva antioxidanterna av alla.

Hur administreras vätgas?

Hydrogen kan administreras genom inandning via en nebulisator. Det är en mycket säker gas utan några kända skadliga effekter, och vid inandning i koncentrationer på mindre än 4 procent luft är den inte brandfarlig. Inandning av vätgas under en längre tid är känt för att ge långsiktiga hälsofördelar, även om vätgasen försvinner ur kroppen inom 30 minuter efter att inandningen upphört. Detta beror på sekundära effekter av vätgas genom aktivering av nyttiga signalvägar som fortfarande är föremål för forskning.

Väte för andning erhålls lättast genom elektrolys av vatten. Väte löses också upp i vatten och kan drickas inom 4 timmar. Även om endast en liten mängd väte löses i vatten är det ett hälsosamt vatten att dricka.

Är väte säkert som antioxidant?

När vätgas används i rekommenderade doser finns det inga kända negativa effekter i de kliniska studier som har genomförts. Det stör inte de normala metaboliska processerna i kroppen.

Framtiden för vätgas som antioxidant

Om du söker efter vetenskaplig litteratur kommer du att hitta många studier som har utförts på effekten av vätgas som antioxidant. Den har visat sig vara mycket lovande för att användas som medicinsk behandling i framtiden. Faktum är att de flesta studier har föreslagit att det ska användas mot många sjukdomar.

Särskilt japanerna har länge använt elektrolyserat reducerat vatten, som innehåller väte och även är känt som alkaliskt joniserat vatten.

Elektrolyserat reducerat vatten har dock funnits på marknaden under lång tid, vilket innebär att vätets terapeutiska effekt testades långt innan det faktiskt forskades på det. Därför kan vätgas sägas vara en av de säkraste antioxidanterna som hittills har hittats.

Referenser
Akhavan, O., et al, Hydrogen-rich water for green reduction of graphene oxide suspensions. International Journal of Hydrogen Energy, 2015. 40(16): p. 5553-5560.
Berjak, P., et al, Cathodic amelioration of the adverse effects of oxidative stress accompanying procedures necessary for cryopreservation of embryonic axes of recalcitrant-seed species. Seed Science Research, 2011. 21(3): s. 187-203.
Hanaoka, K., Antioxidant effects of reduced water produced by electrolysis of sodium chloride solutions. Journal of Applied Electrochemistry, 2001. 31(12): s. 1307-1313.
Hanaoka, K., et al, The mechanism of the enhanced antioxidant effects against superoxide anion radicals of reduced water produced by electrolysis. Biophysical Chemistry, 2004. 107
Hiraoka, A., et al, In Vitro Physicochemical Properties of Neutral Aqueous Solution Systems (Water Products as Drinks) Containing Hydrogen Gas, 2-Carboxyethyl Germanium Sesquioxide, and Platinum Nanocolloid as Additives (Fysikalisk-kemiska in vitro-egenskaper hos neutrala vattenlösningssystem (vattenprodukter som drycker) som innehåller vätgas, 2-karboximetylgermaniumsesquioxid och platinananokolloid som tillsatser). Journal of Health Science, 2010. 56(2): s. 167-174.
Kato, S., D. Matsuoka, and N. Miwa, Antioxidant activities of hydrogen-solubilized nanobubbles evaluated by ESR and 2, 2?-bipyridyl methods. Materials Science and Engineering:, 2015. C 53: s. 7-10.
Ohsawa, I., et al, Hydrogen acts as a therapeutic antioxidant through selective reduction of cytotoxic oxygen radicals. Nat Med, 2007. 13(6): s. 688-694.
Ohta, S., Molecular hydrogen as a novel antioxidant: overview of the advantages of hydrogen for medical applications. Methods Enzymol, 2015. 555: s. 289-317.
http://www.life-enhancement.com/magazine/article/3725-the-hydrogen-that-almost-nobody-knows-hydrogen-as-a-selective-antioxidant.
Settineri, Zhou, Ji, Garth L. Nicolson et al, Hydrogenized Water Effects on Protection of Brain Cells from Oxidative Stress and Gutamate Toxicity, American Journal of Food and Nutrition 2018, Vol. 6, No. 1, 9-13