Vi får alla en rysning när vi hör ordet cancer. De flesta cancerformer är en dödlig sjukdom, men i vissa fall kan den botas helt. Den är dock förknippad med betydande sjuklighet för patienten. Det är så mycket psykologisk stress för patienterna. Forskare lägger ner mycket tid på att ta fram nya och effektiva behandlingar för att bekämpa olika typer av cancer.

Molekylär vätgas är en lovande terapi som är redo att revolutionera cancerbehandlingen.

Vad är cancer?

Cancer uppstår när celler i kroppen börjar föröka sig okontrollerat. Dessa snabbt delande celler tillförs mer blod. Därför bildas nya blodkärl, vilket kallas angiogenes.

När cancerceller börjar bryta sig loss från sin ursprungsplats och sprida sig till andra vävnader kallas detta cancermetastasering. Det inträffar vanligtvis i de sista stadierna av cancer.

Det finns olika typer av cancer beroende på ursprungsvävnaden, t.ex. bröstcancer, tjocktarmscancer, lungcancer, bencancer etc. Dessa delas vidare in efter celltyp, t.ex. skivepitelcancer, adenokarcinom och andra.

Det finns olika orsaker till att cancer utvecklas. Vissa kan vara genetiska, t.ex. bröstcancer, andra kan orsakas av miljöfaktorer, strålning, virus eller bakterier, och ibland finns det ingen orsak.

Väte för cancerbehandling

De flesta cancerläkemedel syftar till att döda cancerceller med olika metoder. Men dessa läkemedel har många biverkningar och de kan också döda friska celler. Av den anledningen avbryter många patienter sin behandling och vissa väljer till och med att inte genomgå cellgiftsbehandling. Det finns ett stort behov av en effektiv och billig behandling utan biverkningar. Låt oss titta på hur väte kom in i bilden.

Forskare upptäckte vätgasens effekter på cancerbehandling redan 1975, innan vätgas erkändes som en terapeutisk gas (vilket skedde 2007).

I denna ursprungliga forskning från 1970-talet exponerades hårlösa albinomöss med skivepitelcancer i huden för en blandning av vätgas och syre under fjorton dagar. Forskarna fann att hudcancern gick tillbaka avsevärt, och de föreslog att hyperbar väteterapi skulle kunna användas för att behandla även andra cancerformer.

Denna forskning gick dock obemärkt förbi under flera decennier fram till 2007, då en japansk forskare upptäckte vätgasens antioxidativa egenskaper och föreslog att den skulle användas som en terapeutisk gas. Sedan dess har det gjorts hundratals forskningsstudier om denna fantastiska gas, vilket har lett till upptäckten av nya egenskaper hos vätgas, t.ex. antiinflammatoriska, antiapoptotiska och antiallergiska egenskaper.

Hur orsakar vätgas anti-tumöreffekter?

Enligt Chen Y et al har vätgas antitumöregenskaper. Detta tros bero på dess antioxidativa effekt, dvs. att fria radikaler neutraliseras. Dessa fria syreradikaler anses vara orsaken till sjukdomar i människokroppen. Tumörceller frigör dessa fria radikaler och ibland behöver tumörer dessa fria radikaler som signalmolekyler.

Vad finns det för bevis för att väte kan behandla cancer?

Forskare har antingen skapat en cellkultur med cancerceller eller använt musmodeller för att testa vätgasens effektivitet vid cancerbehandling.

I en studie som genomfördes på mänskliga tungcancerceller upptäckte forskarna att vätgas löst i vatten selektivt kunde hämma tillväxten av dessa cancerceller. Det ledde också till minskade nivåer av fria radikaler. Väte anses vara en ny behandling för tungcancer hos människor.

Vätehar också använts för att behandla cellinjer från tjocktarmscancer

Effekten var dosberoende, där högre koncentrationer av vätgas var mest effektiva.

I en studie användes vätgas för att behandla flera typer av cancer, bland annat lungadenokarcinom hos människa, livmodercancer och livmoderhalscancer. Det finns bevis för att vätgas kan stoppa metastasering och därmed förbättra överlevnaden.

Vätgasrik saltlösning gavs till möss som hade strålningsinducerat tymiskt lymfom. Resultaten visade att vätgasbehandling kunde bromsa cancertillväxten och förlänga latensperioden.

Man upptäckte att den aktiva ingrediensen i elektrolyserat reducerat vatten är väte. Det har gjorts flera undersökningar om dess effektivitet.

Vascular endothelial growth factor (VEGF) är en signalmolekyl som spelar en viktig roll i tumörers angiogenes. Celler utsätts för högre oxidativ stress och när elektrolyserat reducerat vatten tillsattes minskade produktionen av VEGF. Man antar att detta sker genom påverkan på generna. Genom att minska angiogenesen kan tumörtillväxten fördröjas.

När detta vatten tillförs leukemiceller leder det till apoptos eller celldöd. Effekten förmedlas av mitokondrierna. Eftersom vätgas är en liten gas som kan diffundera till vilken plats som helst, kan den nå mitokondrierna och utöva sin effekt.

Väte som terapi för att lindra biverkningarna av kemoterapi

Väte kan inte bara verka direkt på cancerceller, utan tros också kunna minska de biverkningar som kan uppstå vid kemoterapi och strålning.

Joniserande strålning orsakar ofta skador på normala vävnader, särskilt lungor, hjärta och andra organ, under strålbehandling mot cancer. Dessa radiotoxiska effekter beror huvudsakligen på produktionen av hydroxidradikaler. I flera studier har vätgas använts för att skydda mot strålskador i en mängd olika djurvävnader, inklusive hud, tarmar, lungor, hjärta, hjärna, benmärg, testiklar och andra vävnader. Benmärgen är den vävnad som skadas mest av strålning.

Väte visade sig ha en strålskyddande effekt i sådana mänskliga celler. Men vätgas påverkade inte den tumörhämmande effekten av strålning.

Är vätgas säkert?

Väte anses vara säkert när det konsumeras inom rekommenderade doser.

Eftersom det är en relativt billig terapi kan vätgas användas vid cancer för att direkt rikta in sig på cancerceller och minska de biverkningar som är förknippade med cancerbehandling.

Referenser

• Akio Kagawa, K.K., Masayuki Mizumoto, Yutaka Tagawa, Yoichi Masiko, Influence of Hydrogen Discharged from Palladium Base Hydrogen Storage Alloys on Cancer Cells. Materials Science Forum, 2012. 706: s. 520-525.
• Asada, R., et al, Antitumöreffekter av väteupplöst vatten i nanobubblor förstärks av samexisterande platinakolloid och den kombinerade hypertermi med apoptosliknande celldöd. Oncol Rep, 2010. 24(6): s. 1463-70.
• Chen, Y., et al, Om antitumöregenskaperna hos biomedicinsk magnesiummetall. Journal of Materials Chemistry B, 2015. 3 (5): s. 849-858.
• Dole, M., F.R. Wilson och W.P. Fife, Hyperbarisk väteterapi: en möjlig behandling för cancer. Science, 1975. 190(4210): s. 152-4.
• Jun, Y., et al, Undertryckande av invasion av cancerceller och angiogenes genom elektrolyserat reducerat vatten. In Vitro Cellular & Developmental Biology-Animal, 2004. 40: s. 79A-79A.
• Kinjo, T., et al, Suppressiva effekter av elektrokemiskt reducerat vatten på matrismetalloproteinas-2 aktiviteter och in vitro invasion av humana fibrosarkom HT1080 celler. Cytotechnology, 2012. 64(3): s. 357- 371.
• Komatsu, T., Katakura, Y., Teruya, K., Otsubo, K., Morisawa, S., & and S. Shirahata, Electrolyzed reduced water induces differentiation in K-562 human leukemia cells. Animal cell technology: Basic & applied aspects, 2003: s. 387-391.
• LEE, K.-J., et al, Anticancereffekt av alkaliskt reducerat vatten. J Int Soc Life InfSci, 2004. 22(2): s. 302- 305.
• Matsushita, T., et al, Undersökning av skyddande effekt av väterikt vatten mot cisplatininducerad nefrotoxicitet hos råttor med hjälp av blodsyresättningsnivåberoende magnetisk resonanstomografi. Jpn J Radiol, 2011. 29(7): s. 503-12.
• Matsuzaki, M., et al, Mechanism of Cancer Cell Death Induced by Hydrogen Dischargeged from Palladium Base Hydrogen Storage Alloy, i Materialvetenskap och kemiteknik 2013. s. 284-290.
• Motoishi, A., et al, Influence of Active Hydrogen Discharged from Palladium-Nickel Alloy Powder on Biological Cells. Advanced Materials Research, 2013. 669: s. 273-278.
• Nakanishi, K., et al, Growth suppression of HL60 and L6 cells by atomic hydrogen, i Animal Cell Technology: Basic & Applied Aspects, . 2010, Springer Netherlands. s. 323-325.
• Nakashima-Kamimura, N., et al, Molekylärt väte lindrar nefrotoxicitet inducerad av en anti-cancer.
• Drugcisplatin utan att äventyra antitumöraktiviteten hos möss. Cancer ChemotherPharmacol, 2009.
• Nan, M., C. Yangmei, och Y. Bangcheng, Magnesium metal-A potential biomaterial with antibone cancer properties. J Biomed Mater Res A, 2014. 102(8): s. 2644-51.
• Nishikawa, H., et al, Suppression of two-stage cell transformation by electrolyzed reduced water containing platinum nanoparticles, in Animal Cell Technology: Basic & Applied Aspects. 2006, Springer Nederländerna. s. 113-119.